Brasilien presidentval 2026 har levererat en av de största valöverraskningarna i sin demokratiska historia. I den första omgången av presidentvalet 2026 den 4 oktober slutade högerpolitikern Flávio Bolsonaro etta, före den sittande presidenten Lula da Silva, trots att opinionsmätningarna pekat på motsatsen. Nu avgörs allt i en andra valomgång söndag den 25 oktober.

Det här är långt mer än en inrikespolitisk tävling. Brasilien är Latinamerikas största ekonomi och en tung global aktör inom jordbruk, energi och klimatpolitik. Ett maktskifte i Brasília skulle märkas i hela världen, från Amazonas regnskog till världens livsmedelsmarknader.

Uppdatering 23 oktober 2026: Statistiskt dött lopp inför söndagens val

Med valdagen nästan här har den andra valomgången blivit ett statistiskt dött lopp. En Datafolha-undersökning genomförd 20–22 oktober och rapporterad av Reuters den 22 oktober placerar kandidaterna så jämnt att ingen av dem kan utropas till ledare inom felmarginalen.

Röstningen sker söndag den 25 oktober 2026, med vallokaler öppna klockan 08.00 till 17.00 Brasíliatid i hela landet. Eftersom Brasilien röstar elektroniskt brukar resultaten vanligtvis bli kända snabbt, ofta redan under valkvällen.

Vad hände i första omgången

Brasilien väljer sin president i ett tvåomgångssystem: om ingen kandidat får mer än 50 procent i första omgången möts de två främsta i en andra omgång tre veckor senare. Den 4 oktober fick ingen kandidat egen majoritet, och därför går valet nu till en avgörande omgång.

Resultatet chockade observatörer. Opinionsmätningarna inför valet hade konsekvent visat Lula i ledningen, men Flávio Bolsonaro slutade etta med cirka 47 procent mot Lulas 45 procent. Skillnaden var liten, men riktningen var oväntad, och den har satt hela valrörelsen i nytt ljus.

Vem är Flávio Bolsonaro?

Fram till nyligen var Flávio Bolsonaro en relativt okänd senator. Han är äldste son till Jair Bolsonaro, den högerextrema expresidenten som nu avtjänar ett 27-årigt fängelsestraff efter kuppförsöket 2022.

Flávio har kampanjat som arvtagare till sin fars rörelse: hård mot brottslighet, socialt konservativ, skeptisk mot det politiska etablissemanget och vänligt inställd till jordbruksnäringen. Samtidigt försöker han övertyga väljarna om att en senator i 40-årsåldern kan styra ett land med över 200 miljoner invånare.

Vem är Lula da Silva?

Luiz Inácio Lula da Silva är en av de mest kända politikerna i Brasiliens historia. Han är före detta metallarbetare och fackföreningsledare, och han var president i två mandatperioder 2003–2010 innan han återvände till makten 2023.

Nu är han omkring 80 år gammal och söker en fjärde mandatperiod. Lula kampanjar på sitt facit: sociala satsningar, arbetstagares rättigheter, miljöskydd och Brasiliens internationella ställning. Hans budskap är i grunden att erfarenhet och stabilitet väger tyngre än förändring.

Varför mätningarna hade fel

Missbedömningen från opinionsinstituten är nu en stor historia i sig. Flera förklaringar cirkulerar. Instituten kan ha underskattat högerns valdeltagande eller misslyckats med att fånga upp sena väljare som bestämde sig först under valveckan.

Oavsett orsak spelar missen roll långt utanför Brasilien: den kommer att ge bränsle åt debatter om opinionsmätningars metodik världen över, ungefär som tidigare överraskningar gjort i USA och Storbritannien. För väljare är lärdomen att mätningar är ögonblicksbilder, inte valresultat.

Vad som väntar i andra omgången

Tre veckor är en kort valrörelse, och båda sidor vet exakt vad de måste göra.

Flávio Bolsonaros väg

Han måste hålla kvar sina väljare från första omgången och locka till sig anhängare till utslagna kandidater, samtidigt som han övertygar brasilianare om att han kan regera. Räkna med att han betonar brottsbekämpning, ekonomi och ett brott med Lulas politik.

Lulas väg

Den sittande presidenten måste göra två saker samtidigt: entusiasmera sin bas och vinna tillbaka avhoppare. Det innebär troligen skarpare attacker mot Bolsonaroarvet, inklusive kuppförsöket, och ett starkare fokus på sociala satsningar och köpkraft.

Avståendefaktorn

Med 21 procent som stannade hemma i första omgången kan den kampanj som bäst mobiliserar icke-röstare vinna. Andra valomgångar har ofta en annan valdeltagandedynamik än första omgången, och i ett så jämnt lopp kan några procentenheters skillnad i deltagande avgöra allt.

Varför det spelar roll globalt

Brasiliens val kommer att eka långt utanför landets gränser. Amazonas, som till största delen ligger i Brasilien, är avgörande för det globala klimatet, och presidentens miljöpolitik påverkar avskogningstakten direkt. Brasilien är också en av världens största exportörer av sojabönor, kött, kaffe och järnmalm, så politiska beslut i Brasília påverkar matpriser och leveranskedjor världen över.

Dessutom spelar Brasilien en växande roll i stormaktskonkurrensen mellan USA och Kina, och i samarbetet inom BRICS-gruppen. En ny president kan förändra tonen i allt från handelsavtal till klimatförhandlingar.

Så fungerar Brasiliens andra valomgång

Brasilien använder elektroniska röstmaskiner i hela landet, och resultaten brukar bli kända inom några timmar efter att vallokalerna stängt. Systemet har använts i decennier och är en av anledningarna till att Brasilien kan räkna röster snabbare än många andra stora demokratier. Vill du förstå grunderna bättre kan du läsa vår guide om hur röstning fungerar, och om proteströrelser som formar politiken kan du läsa om protesterna i Frankrike och Natos varning till Ryssland.

Brasiliens ekonomi och väljarnas vardag

För många brasilianska väljare handlar valet i första hand om vardagsekonomi: matpriser, jobb, sjukvård och trygghet. Brasilien är ett land med stora regionala skillnader, där storstäder som São Paulo och Rio de Janeiro lever sida vid sida med jordbruksregioner i inlandet och samhällen djupt inne i Amazonas. En president som vinner i storstäderna måste också vinna förtroende på landsbygden, och tvärtom.

Inflation och köpkraft har varit återkommande teman i valrörelsen. När mat- och bränslepriser stiger märks det direkt i hushållens budgetar, och väljarna tenderar att belöna eller straffa den sittande regeringen utifrån hur deras egen ekonomi utvecklats. Det är en av anledningarna till att båda kandidaterna lagt så stor vikt vid sociala satsningar, jobbskapande och prisstabilitet.

Brottslighet och trygghet är ett annat avgörande tema, särskilt i storstäderna. Flávio Bolsonaro har profilerat sig med hårda tag mot brottslighet, medan Lula betonat sociala orsaker till brottslighet och investeringar i utbildning och jobb för unga. Väljarna väger dessa två synsätt mot varandra, och resultatet i andra omgången kommer att visa vilket synsätt som fått störst stöd.

Amazonas och klimatpolitiken

Amazonas är en av de frågor där Brasiliens val får störst global betydelse. Regnskogen, som till största delen ligger i Brasilien, lagrar enorma mängder kol och är hem för en oöverträffad biologisk mångfald. Avskogningstakten har varierat kraftigt mellan olika regeringar, beroende på hur strikt miljölagstiftningen tillämpats och hur jordbrukets expansion hanterats.

Lula har internationellt profilerat sig som en försvarare av Amazonas och har lovat att bekämpa illegal avskogning. Flávio Bolsonaro har i stället betonat jordbrukets och näringslivets intressen och argumenterat för att Brasilien måste få använda sina naturresurser för utveckling. För länder som förhandlar klimatavtal med Brasilien är skillnaden mellan dessa linjer avgörande.

Valet påverkar också Brasiliens relation till omvärlden. Som medlem i BRICS-gruppen och som en av världens största livsmedelsexportörer sitter Brasilien vid många förhandlingsbord samtidigt. En ny president kan förändra tonen i relationen till USA, EU och Kina, och därmed påverka allt från handelsavtal till klimatfinansiering.

Valdeltagande och demokratins hälsa

Med 21 procent som stannade hemma i första omgången är valdeltagandet en nyckelfråga. Brasilien har obligatorisk röstning för medborgare mellan 18 och 70 år, men många väljer ändå att inte rösta eller att rösta blankt. I ett så jämnt lopp kan mobiliseringen av dessa väljare avgöra valet.

Brasiliens demokrati har prövats hårt de senaste åren, inte minst genom kuppförsöket 2022 och dess rättsliga efterspel. Att valet genomförs fredligt, med snabba elektroniska resultat och bred acceptans av utgången, är i sig en viktig signal om demokratins motståndskraft i Latinamerikas största land.